[1]Hyperlexia bụ ọrịa a na-ahụkarị site n'ikike nwa nwere ịgụ ihe. Ọ bụ Norman E. Silberberg na Margaret C. Silberberberg (1967), bụ ndị kọwara ya dị ka ikike ịgụ okwu n'oge na-adịghị anya na-enweghị ọzụzụ n'ịmụta ịgụ, nke a na-ahụkarị tupu ya eruo afọ ise. Ha gosipụtara na ụmụaka nwere hyperlexia nwere ikike dị elu karịa ọkwa nghọta ha. Ụmụaka na-arịa hyperlexia nwekwara mmasị dị ukwuu maka ihe edere ede n'oge ha dị obere
A na-eji ikike ịgụ okwu karịa ihe a ga-atụ anya ya n'ihi afọ ha. [2] aha nkè bú na sayensị kọwara na 1967 (Silverberg na Silverberg), enwere ike ile ya anya dị ka ihe karịrị ike nke ikike ịmata okwu na-agafe ọkwa nkà a tụrụ anya ya. [3]Otú ọ dị, ụfọdụ ndị hyperlexics nwere nsogbu ịghọta okwu. [3]Ụfọdụ ndị ọkachamara kwenyere na ọtụtụ ụmụaka nwere hyperlexia, ma ọ bụ ma eleghị anya ọbụna ha niile, na-ada na ụdị autism. [3][1]Otú ọ dị, otu ọkachamara, Darold Treffert, na-atụ aro na hyperlexia nwere subtypes, naanị ụfọdụ n'ime ha na-ejikọta na autism. [4][5]N'etiti pasent ise na pasent iri abụọ nke ụmụaka autistic e mere atụmatụ na ha nwere hyperlexic.[6][7]
Ụmụaka na-enwe mmasị na mpụrụedemede ma ọ bụ nọmba. Ha dị nnọọ mma na decoding asụsụ ma si otú a na-abụkarị ndị na-agụ akwụkwọ n'oge na-adịghị anya. Ụfọdụ ụmụaka na-asụ Bekee hyperlexic na-amụta ịsụpụta okwu ogologo (dị ka enyí tupu ha eruo afọ abụọ ma mụta ịgụ ahịrịokwu dum tupu ha agbaala atọ.
© MMXXIII Rich X Search. We shall prevail. All rights reserved. Rich X Search